Förlåtelse

Är du förlåten? Din eviga framtid beror på svaret på denna allvarliga fråga.

Bibeln lär oss att “ingen rättfärdig finns, inte en enda” (Romarbrevet 3:10). Vers 23 i samma kapitel hävdar ”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud”. Vi måste få Guds förlåtelse om vi vill bli frälsta från syndens följder. En dag kommer vi att möta Herren i domen. ”Vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en ska få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont” ( 2 Korintierbrevet 5:10).

Vi står alla inför evigheten, och detta gör det mycket viktigt att veta om vi är förlåtna. Om vi är förlåtna, kommer vi att tas emot i himlen. Om vi inte är förlåtna, kommer vi att dömas till ett evigt helvete tillsammans med djävulen och hans änglar. ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna. Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra.

Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse” (Matteus 25:31-34). ”Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar” (v41).

Förlåtelse genom Kristus blod

Vad kan vi då göra för att frälsa våra själar? Vi kan inte frälsa oss själva, men vi kan ta emot den plan som Gud har försett oss med. Det hjälper oss att förstå den planen, när vi tänker på vad Gud visade sitt folk judarna innan Kristus kom. Gud sa åt dem att offra djur. Lammen som slaktades pekade fram mot det fullkomliga Guds Lamm, Jesus Kristus, som skulle återlösa alla människor genom att utgjuta sitt blod för deras synder. Utgjutandet av blod hjälpte också folket att förstå syndens allvar. Efesierbrevet 1:7 säger: ”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder”.

”Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting som silver eller guld ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder. Nej, det var med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och brist” (1 Petrusbrevet 1:18-19). Vår förlåtelse kommer genom Kristus död och att hans blod utgöts för människans synd (Hebreerbrevet 9:22).

Låt oss notera detta, för på grund av våra synder, förtjänade vi evig död. Men tack vare sin kärlek och barmhärtighet mot oss, dog Jesus i vårt ställe, så vi kan bli förlåtna och få våra överträdelser överskylda.

Ovilja att förlåta ger träldom

När vi upplever Kristus nådefulla förlåtelse får vi frid. För att behålla den friden är det nödvändigt att förlåta andra. Kristus säger till oss i Matteus 6:14-15: ”För om ni förlåter människorna deras överträdelser, ska er himmelske Far också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna, ska inte heller er Far förlåta era överträdelser”.

Jesus ger oss klar undervisning om faran med att inte förlåta andra: ”Därför är himmelriket som en kung som ville ha redovisning av sina tjänare. När han började granskningen, förde man fram till honom en som var skyldig tio tusen talenter. Eftersom han inte kunde betala, befallde hans herre att han och hans hustru och barn och allt han ägde skulle säljas för att betala skulden. Tjänaren föll ner för honom och vädjade: Ha tålamod med mig, så ska jag betala tillbaka allt till dig! Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och lät honom gå och efterskänkte hans skuld. Men när tjänaren kom ut, mötte han en av sina medtjänare som var skyldig honom hundra denarer. Han tog fast honom och började strypa honom och sade: Betala vad du är skyldig! Hans medtjänare föll då ner och bad honom: Ha tålamod med mig, så ska jag betala dig. Men han ville inte, utan gick och satte honom i fängelse tills han hade betalat vad han var skyldig.

När hans medtjänare såg vad som hände, blev de mycket upprörda och gick och berättade alltsammans för sin herre. Då kallade hans herre honom till sig och sade: Du usle tjänare! Hela den skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. Borde inte du ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig? Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till torterarna tills han hade betalt allt vad han var skyldig. Så ska också min himmelske Far göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter er broder." (Matteus 18:23-35).

Att hata någon, inte kunna lämna en oförrätt eller ha kvar bitterhet orsakar många negativa saker. Den människa som tillåter sådana känslor i sitt liv kommer att bli glädjefattig och bitter. Hennes hälsa tar skada, liksom hennes relationer till andra.

När vi vägrar att förlåta andra, skapar det en träldom i våra själar som kan jämföras med att vara någons slav eller att vara fast i ett drogmissbruk. Ofta kan vägran att förlåta skapa en bitterhet som äter upp oss inifrån. Den låser fast oss i sorg, ilska och strid, den utestänger glädje, kärlek och gemenskap. Denna bitterhet är en följd av en stolt ande som är inriktad på att föra bok och utkräva hämnd för uppfattade och verkliga oförrätter. Om vi vägrar att släppa taget om våra sårade känslor, kommer de till slut att ta makten över oss. Vi kommer att bli fångade av dem såväl som fångade av synden inför Gud.

Villkorslös förlåtelse

Jesus lärde oss att enda sättet för oss att ge förlåtelse till andra är att göra det så som han har förlåtit oss. Vi ska inte villkora förlåtelsen beroende på försyndelsens natur eller svårighetsgrad mot oss, antalet försyndelser eller den felandes karaktär. Vi ska ge villkorslös barmhärtighet så som Gud har gett oss barmhärtighet. När vi ödmjukar oss och ger förlåtelse till andra, så öppnar Gud vägen för oss att söka förlåtelse för våra egna misstag och synder. Gud förlåter helt och fullt alla dem som kommer till honom med en ödmjuk och ångerfull ande.

När vi följer den helige Ande kommer vi att lära känna sanningen, och sanningen ska göra oss fria (Johannes 8:32). Vers 36 säger: “Om nu Sonen gör er fria blir ni verkligen fria”.

”I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan” (Hebreerbrevet 3:15). I Matteus 11:28 säger Jesus ”Kom till mig... så ska jag ge er vila”. När vi följer denna undervisning kommer vi att bli förlåtna och också kunna förlåta andra.

Att komma till Gud

Nu är frågan, hur kommer vi till Gud? Svaret finns i Bibeln. “Ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig drar honom” (Johannes 6:44). Genom sin helige Ande gör Gud oss medvetna om att vi är syndare och i behov av en Frälsare. Ibland förstår vi inte Guds kallelse helt och fullt. Vi kanske börjar känna oss tomma och ensamma inom oss och ett behov av något, en känsla att allt inte står rätt till, en övertygelse om att vi är vilse.

När vi känner den här rastlösheten i vår ande behöver vi öppna våra hjärtan för Gud och hans vägledning. Syndabördan kommer att bli mycket tung, och vårt hjärta kommer att känna ånger över vårt syndiga liv i det förflutna. Gud vill att vi ska överlåta vårt liv till honom i sann omvändelse. När Gud ser vårt förkrossade och ångerfulla hjärta och vår villighet att helt göra hans vilja, så förlåter han vårt tidigare syndiga liv, och vi får förlåtelse och frid. (Psaltaren 34:18, 51:16-17). O, så lyckliga vi är nu, och vi vill berätta för andra vad Kristus har gjort i vårt hjärta!

Detta är inte något som bara är på ett intellektuellt plan eller är att man har ändrat åsikter. Det är ett verk av den helige Ande som omvänder oss till ett nytt liv. Genom denna kraft från den helige Ande får vi tro och tillit till Gud, så att vi kan lägga ner vår egen vilja och förlåta andra. 2 Korintierbrevet 5:17 säger: ”Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit”.

Bibelns sätt att förlåta är något mycket vackert. En förtröstansfull tro på Jesus offer kopplad till en full överlåtelse till Gud och hans vilja, tar bort skulden från vårt inre. Våra synder är helt överskylda av blodet som Jesus Kristus utgöt för oss. Den förlåtelse, som Gud ger, tar bort våra förseelser och vår smärta. Han suddar tavlan ren och förlåter oss våra överträdelser, ”och (jag skall) aldrig mer minnas deras synder” (Hebreerbrevet 8:12). Vilken underbar frihet vi kan uppleva, när Gud förlåter oss våra synder och vi kan förlåta våra medmänniskor. Också du kan få uppleva det här i ditt hjärta och liv. Kom till Herren i dag!